Vad är bensodiazepiner?

Bensodiazepiner är en klass av läkemedel som används för sina lugnande, ångestdämpande, muskelavslappnande och ibland hypnotiska effekter. Dessa läkemedel verkar genom att förstärka effekten av gamma-aminosmörsyra (GABA), en signalsubstans i hjärnan som ansvarar för att hämma nervaktivitet. Genom att förstärka GABA minskar bensodiazepinerna överdriven aktivitet i vissa delar av hjärnan, vilket leder till en lugnande effekt.

Historien om detta läkemedel

Historien om bensodiazepiner började på 1950-talet, då kemisten Leo Sternbach upptäckte den första bensodiazepinen, kloordiazepoxid (varumärkesnamn Librium), när han arbetade på Hoffmann-La Roche. Detta följdes av upptäckten av diazepam (varumärkesnamn Valium) 1963, som snabbt blev ett av de mest förskrivna läkemedlen i världen för sina lugnande och ångestdämpande egenskaper.

Säkrare alternativ

Bensodiazepiner sågs ursprungligen som ett säkrare alternativ till den tidigare klassen av lugnande medel, barbituraterna, på grund av deras lägre toxicitet och mindre risk för överdosering. De blev snabbt populära för sin effektivitet vid behandling av ångestsyndrom, sömnlöshet, muskelspasmer, epilepsi och alkoholabstinens.

För- och nackdelar med bensodiazepiner

Även om bensodiazepiner har många terapeutiska fördelar har de också nackdelar. Långvarig användning kan leda till tolerans, beroende och abstinenssymtom när man slutar ta läkemedlet. Missbruk av bensodiazepiner kan också leda till beroende och allvarliga hälsoproblem.

De olika typerna och utvecklingen

Under årens lopp har olika typer av bensodiazepiner utvecklats med olika effektprofiler, verkningstid och biverkningar. Även om bensodiazepiner fortfarande förskrivs i stor utsträckning, är man numera mer försiktig med att förskriva dem på grund av risken för missbruk och beroende, och de förskrivs ofta endast för kortvarig användning eller i fall där andra behandlingar är ineffektiva.